Kärlek på fyra ben

Ett långt inlägg :)

 

Planen med min prinsessa under 2015 var att komma ut och börja tävla för att få rutin och börja visa upp oss.

 

Under våren började det äntligen att släppa, mycket att hennes tjurighet började hon använda med mig istället för emot mig vilket gjorde att allt äntligen började gå bra och jag kunde få börja känna att det kanske inte är helt omöjligt ändå.

Givetvis kom bakslag med jämna mellanrum ändå men det är något jag verkligen får leva med när jag rider denna fröken, hon har ju sånt humör och en oerhörd egen vilja.

 

Allt kändes helt fantastisk på träning och jag valde att anmäla till tävling, jag hittade en 90 där dom hade clear round vilket kändes helt perfekt för henne för då hade jag två möjligeheter att få henne runt banan men min glädje var inte långvarig.

Jag stog på onsdagen innan tävlingen och valde vilken av hästarna jag skulle hoppa på träningen och valde att ta Norpan för att känna hur det kändes för att sen kunna bestämma om hon var helt omöjlig för då skulle hon få stanna hemma, men hon var hur fin som helst och var hur lycklig som helst för att få hoppa. Vi hoppa även några högre språng. Men något hände och när jag skulle trava av var hon halt, hon rev rätt bra i kombinationen men kände ingen skillnad på henne efter det men halt var hon när jag skulle trava av.

 

Jag höll tummarna så hårt att dom blev blå för att hon bara hade klivit lite snett så hon skulle vara bra dagen efter igen men icke. Hon var fortfarande halt.

Hon fick vila över helgen men var fortfarande halt efter helgen så då blev det ett klinikbesök inbokat och där sa veterinären att hon hade fått en kotledsinflammation ( vilket jag tyckte kändes konstigt med tanke på att hon blev akut halt på träninge) men hon berättade att det kan uppkomma av uttre trauman också, så då fick jag lite klart för mig iallafall. Hon blev behandlad och åkte på återbesök efter 2 veckor och blev friskförklarad till min stora lycka.

 

Istället för att sätta igång henne så körde jag henne hem och släppte ut henne på betet istället där hon skulle få gå resten av sommaren för jag ville verkligen inte stressa igång henne. Men jag tyckte rätt fort att hon inte såg helt kry ut men dom runt mig tyckte hon bara såg stel ut så jag tänkte att jag inbillar mig väl bara och lät henne vara. Men en vecka senare valde jag att boka en tid på kliniken igen för att kolla om det är inbillning eller om hon faktiskt är halt och tyvärr var det ingen inbillning utan blev en ny behandling igen.... suck!

 

Jag som aldrig ha behandlat någon häst för ledinflammation tidigare (om man bortser från skrutt men vi behandlade för att se om det var det som var felet eller ej, vilket det ej var) började ju fundera på vad jag hade gjort för fel, drog på mig själv att det var mitt fel att hon var skadad osv.

 

Tre veckor senare var vi på återbesök, hon var fortfarande halt och en tredje bahandling. hem och vänta tre veckor igen och sen tillbaka. Nu friskförklades hon även om hon ej var helt haltfri på böjtspår.

Nu är vi inne i oktober och tävlingar är ändå snart slut och jag skulle aldrig vilja stressa igång för att hinna med en tävling, så valde att ta det LUGNT. Hon skrittades någon gång men tyckte inte hon var fräsch ändå trots friskförklaringen.

Hon fick fortsätta vila istället, gick några promenader med henne för att dels kolla hur hon rörde sig men även för att hon skulle få göra mer än att stå i hagen.

 

Hennes ben fortsatt att pendla upp och ner till mitten på december då det började visa sig rätt bra.

Enligt min magkänsla och hur benet har "betett" sig så tror jag inte att problemet från början var en kotledsinflammation utan att hon haft någon känning i en sena.

 

Idag vill jag inte titta efter så noga för jag tror hon är halt jämt, men ska börja skritta henne nu och hålla koll fortsätter benet att pendla från att vara svalt och tort till att vara varm och gallig så kommer jag boka tid på en annan klinik där jag hört massa gott om, även om den ligger långt härifrån så är min prinsessa värd det bästa.

 

Men nu hoppas jag att hon ska vara frisk så vi kan få komma ut och tävla när utomhus säsongen drar igång.

 

År 2016 är här och jag inser att det var rätt precis ett år sedan mitt senaste blogg inlägg!

Kan ju erkänna att jag är inte den bästa på att blogga, men jag saknar att dela med mig och att ha något att göra.

 

Vad har hänt under 2015 då? Planen var att sattsa fullt ut på Norpan men så blev inte riktigt planen :(

 

Jag har utökat hästantalet till det dubbla under en period men är nu nere på 3 igen. Det kommer separata inlägg om varje häst så dom får sin egna årshistora berättad.

 

Önskar er alla ett glatt och ett helt fantastisk 2016, ta vara på varje dag och varje minut.

 

 

Ett nytt år är nu här, vilket förhoppningvis alla redan vet. Ett år som jag verkligen ska ta vara på på alla sätt. Både på det personliga planet men främst på häst fronten.

 

Detta är ett år då jag ska komma en bit på vägen på min och Norpans resa, hon är ju som hon är och vi har en bra bit kvar innan vi kommer kunna visa vad vi verkligen går för ute på tävlingarna och det kommer inte att ske detta år. Målet för 2015 är att vi ska kunna ta oss runt en banorna på tävling, inga krav på felfria rundor bara hon börjar släppa till och vågar lita på mig även på bortaplan.

 

Norpan är en häst med kapacitet och jag vet att den finns där, men hon är en jätte känslig häst så jag måste ta det lugn med henne och hon är ingen som man kan bli arg på och tvinga till något utan hon är ett sto ut i hovspetsarna. Men jag gillar ju hästar med humör så hon är ju en riktig Lollo häst.

 

Jag har ni börjat med att rida igång henne igen efter nästan en månads vila. Satt mig upp på en bomb i förrgår men hon skötte sig bra, var dock fullt ös medvehetslös som gällde för henne så idag bytta jag bett på henne så jag kunde reglera henne.

Idag fick hon gå i skogen och lyfta på ben över vinfällor och svänga mellan alla stående träd, bra för henne så hon fick lugna ner tempot lite. Avslutade med att galoppera en bra bit. Nöjd häst efter en timmes tur, mindre nöjd rumpa på matte :P

 

Det är som vanligt med mig och morgon planer, blir aldrig som jag tänkt utan jag får alltid välja bort vissa saker och blir alltid stressigt. Tyvärr är det ofta det jag borde prioritera som nummer ett nämligen frukosten som blir bort prioriterad! 

Men kände att duschen var viktigare när jag skulle till ostiopaten ;) 

Sitter i väntrummet där nu och hoppas verkligen att han får lös problemet så jag kan få börja leva igen :) 

Ridsugen är jag också men imorgon kommer jag inte få rida så får stå ut tills helgen :) då ska norpan få komma ut å springa lite och ev hecke hänga med på släp för han behöver också motioneras :) 

Ska väl försöka sova nu, godnatt på er :) 

Är inne i en depp period just nu, mest för att jag har ett jobb jag kan gå till och kan tjäna lite egna pengar men min klena kropp sätter stopp så likt förbannat sitter jag hemma i soffan och tycker synd om mig själv.

Som jag hade sett fram emot att jobba nu men icke!! Super trevliga arbetskamrater och trevliga arbetsledare och bra arbetsuppgifter men jag klarar det inte just nu :(
Det är nog lika bra att jag förtidspensionerar mig direkt 22 år gammal för det känns ju inte som att jag har någon framtid inom jobbranschen iallafall...... suck!

Hade jag vart häst så hade jag vart utdömt för många år sedan så får väl tacka och bocka att jag inte är det, för avelssto lär jag inte kvalat till ändå.

Aja nog om klagan, hästarna mår bra och njuter av deras semester uppe i skogarna. Dom ser mycket nöjda ut förutom att norpan tycker dom får alldeles för lite mat. Men ser man ut som en flodhäst så är det bantning som gäller speciellt när man vilar ;)
Hon ska börja ridas snart igen, kanske imorgon kanske nästa vecka. Känner tyvärr inget motivation till att göra det när allt är som det är men det kommer :)

Varför inte ge bloggen en ärlig chans för? Den har alltid kommit i andra hand och aldrig riktigt fått chansen att bli en riktig blogg :) 

Nu kan jag ju inte lova att så blir fallet nu heller men ska ge det ett försök nu iallafall. 

Norpan har fått börja röra på sig efter nästan tre månaders vila på bete, hon har njutit av sommaren för fullt vilket hon nog har behövt för hon är inte alla lika tjurig längre, tummen upp för det. 

Hon har byggt upp en fin mage som ska tränad bort och vi ska förhoppningsvis hinna med iallafall en tävling innan säsongen är slut. 

Kommer även att flytta tillbaka hästarna till "gamla" stallet för att verkligen kunna träna norpan som jag vill, blir en hel del bilåkande men det får jag ta! Hoppas på att få ett jobb snart och då står dom så lägligt som halvvägs mellan :) 

Kram lollo 

Kommer göra ett eget inlägg om dagen ikväll för nu ska jag njuta lite i solen innan det är dags att börja fixa sig inför kvällens lärarniddag :) 

Ligger klarvaken i sängen och kan inte sova :( funderar faktiskt på att gå upp å diska men då lär jag bli ännu piggare och ta å städa hela huset så lika bra att låta bli ;) 

Imorgon är det dags för fröken tjurig att få nya skor innan det bär iväg på sista hoppningen med klassen. Kommer sakna våra dagar ute i Timrå, vi har haft så mycket kul under dessa år men nu är det dags att ta farväl, vilket känna tungt men så är livet. 

Men imorgon ska jag njuta av det för en sista gång innan det läggs på minnet som ännu mer lärdomar och erfarenheter, var ett tags sedan det fylldes på något på den fronten men nu ska det dit massa underbart från tre års tid :) och ännu mer ska dit framöver när mitt liv som ryttare och framför allt tävlingsryttare ska ta fart igen :D 

Har fått erbjudan att hoppa en häst nu som inte är hoppad förut, villet jag blev mycket glad över :) ska bli hur kul som helst och jag hoppas det kommer bli en massa hästar och ridning på mitt schema nu :D 

Jag är laddad och det är något jag saknat. 

Det känns som att det är dags att ta nästa steg ut i livet nu, efter 6 år i gymnasiet ska jag nu äntligen ta studenten. Jag ångrar inte min val jag gjort på vägen för jag har fått med mig så mycket gott på vägen.

 

Hade jag stannat mina 3 år i varberg tex, hade jag bott här idag då? hade jag haft Norpan? hade jag jobbat med hästar på heltid nu?

Det är frågor jag aldig kommer få svar på, men jag vet en sak att jag är nöjd nu. Jag har en underbart fin häst som är tjurigare än allt tjurigast men det är ju därför vi passar så bra ihop också :D Jag bor i litet fint hus vid vattnet men en underbar sambo och jag jobbar inte med hästar på heltid men det är inte det jag vill heller nu.

 

Jag är helt nöjd med mitt liv och det är det som är huvudsaken, nu är det dags att ta klivet helt ut i vuxen världen. Eller i alla fall för en stund, det kommer blir mer studier men först ska det tjänas lite penger. Att ha häst är dyrt och jag vill kunna betala mina älskade vänner själv vilket jag inte gör i dagsläget.

 

Jag har även bestämt mig för att försöka diva denna blogg nu, jag har under mitt gymnasiearbete genomfört en loggbok och klararde jag det ska jag väl kunna fortsätta hålla bloggen vid liv också ;)

 

Allt packat å klart inför resan till stugan, eller ja nästan allt datorn ska också med ;)

Har lagat jackan så nu är den hel igen, det är tur man är händig så man kan göra det själv.

 

Lägenheten är städad å fin, det är ju så mycket finare att komma hem till ett rent och fint hem än ett stökigt. Så nu ska jag ta och packa ut i bilen, åka förbi mamma en sväng innan jag beger mig mot stan för att möta upp pappa och Linnea :)

 

Ska bli riktigt skönt att komma iväg, har inte vart i stugan på påsk på jag vet inte hur många år. Men nu är det dags igen. Skoteråkning står högt upp på schemat, å sen massa mys å bara må gott :D

 

Mina älskade djur tar mamma så snällt hand om medans jag är borta vilket jag är mycket tacksam över. Jag lämnar över en myket brunstig norpan till henne och hoppas hon är snäll när jag kommer hem igen.